För att synliggöra för våra invånare och väljare att vi gör det vi lovat att göra för att skapa en bättre region och bättre hälso- och sjukvårdspolitik, har vi skapat en checklista.  

Här beskriver vi områden där vi tydligt påverkat det politiska arbetet. Alla punkter är vi inte klara med, i vissa fall kan det till och med återstå mycket innan vi är helt nöjda. Med ert stöd kan vi fortsätta detta viktiga arbete under nästkommande mandatperiod.


Minskad ideologisk styrning: Vi gick till val på att vara ideologiskt oberoende, dvs att sjukvårdsfrågor ska styras av kunskap och beprövad erfarenhet snarare än ideologisk inriktning. Vi står för ett evidensbaserat förhållningssätt och är faktaorienterade. Under den tid vi varit engagerade i regionpolitiken har det skett en tydlig förändring, där kunskap och erfarenhet nu är viktigare för besluten som fattas. 

Beredskap och säkerhet: Arbetet med beredskap för kris eller krig kan inte ses som en fristående del av vår verksamhet, utan behöver integreras i alla våra beslut och processer. Genom att jobba med kompetens och kapacitet på alla tre akutsjukhus ökar vi vår motståndskraft i händelse av kris eller krig. Även om grunden för ett robust system ligger i en stabil organisation med viss överkapacitet, så har vi utöver det beslutat om ökad träning för kriser i hela organisationen och ökade beredskapslager. Detta behöver fortsätta framöver. 


Primärvårdssatsning: Under mandatperioden har vi investerat ca 150 miljoner kronor på våra vårdcentraler, främst i form av ökad bemanning. Arbetet har givit resultat och antalet läkare och annan personal har ökat betydligt samtidigt som hyrbehovet har minskat. Främst har ökningen skett i östra och södra länsdelarna där behovet varit störst. Vi ser därför att det nu är möjligt och rimligt att gå vidare med ambitionen att nå ett maxtak på 1100 listade patienter per distriktsläkare. Detta kommer att gagna både patientssäkerheten och arbetsmiljön för våra medarbetare. 


Lägre sjukskrivning: En viktig del av en ansvarsfull arbetsgivarpolitik är att ha friska medarbetare. För att minska sjukskrivningarna jobbar regionen med så kallade friskfaktorer, ett arbete som är vetenskapligt belagt för att minska sjukskrivningstal. Alla regioner har efter pandemin minskande sjukskrivningstal, men vi har på fyra år gått från att vara en region med några av Sveriges högsta sjukskrivningstal till en region med några av de lägsta. Det finns dock fortfarande mer att göra t.ex inom områden som delaktighet och inflytande, närvarande ledarskap och kommunikation.

Ansvarsfull ekonomi: Vi tycker det är viktigt att man tar långsiktigt ansvar för ekonomin i vår region. Till skillnad från flertalet regioner så har Region Jönköpings län en ekonomi i balans. Våra tillgångar överskrider nu våra skulder inklusive våra pensionsåtaganden. Detta innebär att vi inte långsiktigt behöver öka skatteuttaget för att täcka tidigare skulder. För att även som parti leva efter att ta ansvar för ekonomin har vi som första parti någonsin frivilligt återbetalat stora delar av vårt partistöd tillbaka till regionen, under denna mandatperiod cirka 2 miljoner kronor. 

Kortast väntetider på akuten: Region Jönköping har alltid haft relativt korta väntetider på akuten. Vi fortsätter arbetet med att förkorta handläggningstiderna med bibehållen eller högre kvalitet. Det innebär att vi de senaste åren kontinuerligt varit den region med kortast väntetider i landet. 

Kortare väntetider till ambulansen: Väntetiderna till att ambulans når fram till prio 1-larm har gradvis minskat under mandatperioden. Vår region har en befolkning som är spridd över en relativt stor geografisk yta, och det leder till längre utryckningstider. För att minska väntetiderna har flera åtgärder satts in, bland annat en ny transportambulans, högre kompetens på SOS alarm och en ny kvällsambulans. Ett kvarstående problem i verksamheten är oönskade neddragningar under sommar och jul/nyår. En högre grundbemanning behövs för att säkerställa både tillgången till ambulanser och semester till personalen. 

Kortaste vårdköerna till specialistvården: Under de senaste åren har region Jönköpings län haft Sveriges kortaste väntetider till specialistvård. 2026 gäller det både väntetider till första besök och till operation/åtgärd. Nyckeln till detta ligger i att vi har en hög och bred kompetens på alla våra tre akutsjukhus. 

Tillgänglig folktandvård: Under många år har köerna till folktandvården varit allt för lång. Men de senaste två åren har köerna i princip försvunnit på de flesta kliniker i regionen. För att bibehålla denna goda tillgänglighet behöver vi arbeta vidare för en god personalpolitik med stora möjligheter till kompetensutveckling, för att minska personalomsättningen och behålla våra kompetenta medarbetare.

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och Barn- och ungdomshälsan (BUH): Det senaste årtiondet har det skett ett paradigmskifte inom vården av barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Antalet utredningar i Sverige har ökat med 600 %. För att möta detta och inte drabbas av undanträngningseffekter har vi tillsatt stora extra resurser till både BUP och BUH. Även om tiden till ett första besök nu oftast är inom 30 dagar är väntetiderna på utredningar och behandlingar (främst av NPF) fortsatt för lång. Vi vet inte säkert varför paradigmskiftet har skett, men vi vet att vi måste möta upp och stötta dessa barn och deras familjer. Vår bedömning är därför att mer resurser behövs till dessa verksamheter. 

Minskad personalomsättning: Att behålla personal och kompetens är centralt för en organisation där det råder brist på arbetskraft. Under och efter pandemin har vår personalomsättning minskat. Tidigare har det dock inte synts i statistiken om en medarbetare bytt arbetsplats inom vår region, trots att det innebär att en enhet förlorat personal och kompetens till en annan. För att ytterligare stärka arbetet med att minska personalomsättningen har vi beslutat att aktivt följa även sådan här intern personalomsättning, och på så sätt tidigt kunna identifiera arbetsplatser med problem som vi behöver adressera. 

Investeringar: Under mandatperioden har vi fortsatt hålla en hög takt på investeringar, både i nya byggnader på våra sjukhus och i nya moderna lokaler till våra vårdcentraler. Utöver det genomför vi också underhåll och uppgradering av äldre lokaler. T.ex. behöver stora delar av Länssjukhuset Ryhov renoveras upp till modern standard.

Lokala sjukhusledningar: Under förra mandatperioden infördes nya lokala sjukhusledningar, med syfte att skapa ett starkare och mer effektivt lokalt samarbete på respektive sjukhus. Detta har under den här mandatperioden utvärderats och vi har kommit fram till att avsedd effekt inte uppnåtts; den lokala ledningens kompetens har inte tillvaratagits och deras mandat har varit för svagt för att kunna påverka sjukvårdens centrala ledningsgrupp. Förändringar har nu därför genomförts för att i högre grad försöka involvera de lokala sjukhusledningarna i regionens utvecklingsarbete. Centrala delar av HR har kopplats in till sjukhusledningarna för att öka förståelsen för de olika lokala förutsättningarna, som del i förbättringsarbetet. 

Vårdplatser efter behov: Att ha brist på vårdplatser är potentiellt farligt och skadligt. För att undvika överbeläggningar (överfulla avdelningar) är målbilden att ha så många vårdplatser att beläggningsgraden i genomsnitt är 75-85%. Det är en vetenskapligt bevisad nivå för patientsäker vård. Efter flera års arbete når vi nu dit, och Socialstyrelsen anser nu att vi har vårdplatser efter behov. Beläggningen är dock ojämnt fördelad och blir generellt för hög under sommaren och andra ledigheter. Vi arbetar vidare för att kunna skapa fler vårdplatser på de enheter som fortfarande ofta har överbeläggningar, för en effektivare och säkrare vård. 

Lönesatsningar: Överlag anser vi att vi som region bör ligga över rikssnittet i lönenivå för att kunna vara den attraktiva arbetsgivare vi önskar. En proaktiv personal- och lönepolitik är en förutsättning för en god vård nu och i framtiden. Vi initierade en löneöversyn under förra mandatperioden, som visade att vi inte värderade vissa yrkesgrupper korrekt i relation till deras utbildnings- och ansvarsnivå. Dessa yrkesgrupper har nu fått högre löneökningar än i andra regioner. Vi har även gjort en lönesatsning på distriktsläkare där vi legat lägst i Sverige trots att vi haft stort behov av hyrpersonal pga vakanser. 

Högre medicinsk kompetens i nämnden för folkhälsa och sjukvård (FS-nämnden): Tidigare var det inte så vanligt att det fanns någon med sjukvårdskompetens i FS-nämnden; det ansågs t.o.m. fel eller olämpligt att ha det. Efter valet 2018, när vi i VD startade vårt engagemang, har nu en stor andel av ledamöterna i FS-nämnden koppling till vården (kommunal och regional) vilket vi tycker är både glädjande och viktigt för det politiska arbetet. Med insikt i vården kan man ställa rätt och initierade frågor och på det sättet få ett bra fokus i nämnden och kunna fatta rätt beslut.  

Länskliniker: Efter flera år av mer centralisering och fler länskliniker beslutade vi under förra mandatperioden om tydliga riktlinjer kring länsklinikernas uppdrag. Vi har förtydligat att länsklinikerna har ett brett ansvar i hela regionen och måste se till att det finns fast bemanning och kompetensutveckling i hela länet. Vidare behöver de ta ansvar för och se sin roll i akutsjukhusens uppdrag och den nära vården i alla tre regiondelar. Vi ser att detta har förbättrat utvecklingen men flera verksamheter har fortsatt mycket arbete kvar för att uppnå de nya riktlinjernas mål. Det senaste året har vi också initierat ett arbete med att utreda om någon länsklinik behöver delas upp i separata kliniker igen, för att få till ett ökat lokalt mandat och mer närvarande ledarskap. 

Behovsbemanning: Sjukvården kan dra ner på vissa verksamheter under ledighetsperioder, men mycket måste ändå pågå som vanligt. Vi är positiva till incitament som minskar missmatchen mellan bemanning och behov t.ex. under sommaren. En satsning som utvecklats under mandatperioden är väsentligt högre ersättning till fler yrkesgrupper som kommer in och stöttar under sommaren, såsom personal som nyligen har gått i pension och kan ge ett värdefullt stöd i en verksamhet. 

Mätetal och intern kontroll: Den bästa uppföljningen och utvecklingen sker om verksamheten själv ges tid och utrymme att följa upp sina resultat. Men även politiken behöver följa upp resultaten och säkra att vården håller god kvalitet. Här är vi med i utformningen av mätetalen, och arbetar för att de ska vara relevanta och inte kräva onödig administration. Vår insikt hjälper till att lyfta relevanta mätetal och mål, t.ex. patientkontinuitet inom primärvården och beläggning.

Lokal sjukvårdsupplysning: De långa väntetiderna till 1177, sjukvårdsupplysningen på telefon, har länge varit ett problem för våra invånare. Vi har tidigare gjort försök att i samverkan med grannregionerna korta ner väntetiderna, men efter flera försök har det visat sig att övriga regioner inte kunnat möta upp och prestera i linje med vår höga ambitionsnivå. Vi har därför gått över till att hålla verksamheten lokalt, vilket har halverat väntetiderna. För att minska väntetiderna ytterligare pågår en utredning som ska öka möjligheten att nå rätt vårdnivå direkt när man ringer in. 

Stoppa dåliga och förhastade beslut: En viktig – men ofta osynlig – del av vårt arbete är att bromsa olika dåligt underbyggda förslag som dyker upp och som vi ser hotar akutsjukhusens framtid eller i övrigt negativt påverkar sjukvården. Med hjälp av den goda insikt i vården vårt parti besitter kan vi tidigt värdera och stoppa potentiellt skadliga förslag innan de kommer upp till beslutsnivå, och begära att frågan först utreds och analyseras ordentligt. För att förvalta och värna den fina sjukvård vi har måste vi säkerställa att en förändring har goda chanser att faktiskt bli en förbättring.

Fullvärdiga akutsjukhus: Under förra mandatperioden fick vi fram en lokal definition av vad ett akutsjukhus är i vår region. Under denna mandatperiod har vi jobbat för att säkra att alla våra akutsjukhus och kliniker lever upp till regionens målsättning. Detta är ett mycket viktigt arbete som kräver fortsatt starkt engagemang i tider när antalet akutsjukhus fortsätter att minska runt om i landet. Två närliggande exempel är Oskarshamn som fortsatt minska sin verksamhet och Ljungby lasarett som så sent som denna mandatperiod inte längre når upp till standarden för ett fullvärdigt akutsjukhus. 

Slopa mindre värdeskapande arbete: Våra medarbetare tyngs av en allt större börda av administrativa arbetsuppgifter. Delar av dessa har ett begränsat värde både för patienterna och verksamheten, och vi måste våga rensa bort sådana arbetsuppgifter. Under mandatperioden har vi tydliggjort vår ambition att ta bort mindre värdeskapande arbete. Vi behöver politiskt trycka på mer för att i praktiken minska administrationsbördan och värna om våra medarbetares tid. 

Bemanning: Ett framgångsrikt akutsjukhus måste ha en god bemanning. Under mandatperioden som föregick vårt partis tillkomst minskade bemanningen på våra länsdelssjukhus pga destruktiva omorganisationer och en oförståelse för vad som behövs för en långsiktig positiv utveckling. Sedan vi i VD engagerat oss i regionpolitiken har vi lyckats vända den negativa trenden genom kontinuerligt fokus på akutsjukhusen, deras bemanning och behovet av jämlik vård. Nu ser vi istället en positiv utveckling av bemanningen och därmed en säkrare och mer robust sjukvård på alla våra tre akutsjukhus.