Vi vill visa våra väljare att vi gör det vi lovat att göra, nämligen arbeta för en bättre hälso- och sjukvårdspolitik i Region Jönköpings län och utveckla regionens övriga verksamhetsområden. 

Här beskriver vi saker där vi tycker att vi tydligt påverkat det politiska arbetet tillsammans med koalitionen. Många punkter har visserligen bara påbörjats och mycket återstår tills vi är helt nöjda. Listan kommer fyllas på allteftersom. Ett ännu starkare väljarstöd i kommande val underlättar naturligtvis denna utveckling.

Minskad ideologisk styrning: Vi gick till val på att vara ideologiskt oberoende. Att sjukvårdsfrågor ska styras av kunskap och beprövad erfarenhet snarare än ideologisk inriktning. Vi står för ett evidensbaserat förhållningssätt och är faktaorienterade. Där upplever vi att vi sett en förändring. Kunskap och erfarenhet är viktigare för besluten nu. 

Lönesatsningar: Vi har drivit på för att göra en löneöversyn och se hur vi lönesätter vår personal avseende deras utbildnings- och ansvarsnivå. Vi har där kunnat se att en del av våra bristyrken (sjuksköterskor, dietister, fysioterapeuter och specialistsjuksköterskor med flera) har legat lågt i lön i förhållande till jämförbara yrken och vi har därför gjort lönesatsningar för dessa personalgrupper. Mycket återstår för att nå vår tillsatta utrednings mål vad gäller lönepolitiken. Under de första två åren har vi kunnat skjuta till 100 miljoner och målsättningen är ytterligare 200 miljoner per år framöver för att nå resultatet av utredningen kring översynen. En proaktiv personal- och lönepolitik är en förutsättning för en god vård nu och i framtiden. 

Högre kompetens i FS-nämnden: Tidigare var det vanligt att det inte fanns någon med sjukvårdskompetens i nämnden för folkhälsa- och sjukvård. Det ansågs tom fel eller olämpligt att ha det. Efter valet 2018 har nu har en stor andel av ledamöterna i FS-nämnden koppling till vården (kommunal och sjukvård) vilket vi tycker är både glädjande och viktigt för arbetet där. Med insikt i vården kan man ställa rätt och initierade frågor och på det sättet få ett bra arbete i nämnden och kunna fatta rätt beslut. 

Fördjupat underlag till politiken: Vi gick till val på parollen “med insikt i vården”. Vi upplever att vi med vår bakgrundskunskap har kunnat sätta press på regionen att genomföra välgrundade förslag.  

Länsklinikerna – Under föregående mandatperiod blev fler och fler kliniker länsövergripande och för en del kliniker innebar det en mycket tydlig centralisering av verksamheten vilket vi såg som en oroväckande utveckling. Vi har i budget gett tydliga riktlinjer kring länsklinikernas uppdrag. Vi har förtydligat att länsklinikerna har ett brett ansvar i hela regionen och måste se till att det finns fast bemanning och kompetensutveckling i hela länet. Vidare behöver de ta ansvar för och se sin roll i akutsjukhusen och den nära vården i alla tre regiondelar. Det finns fortfarande en del kvar för verksamheterna att implementera när det gäller detta. 

Transparens – Vi jobbar för en bredare transparens inom regionen och öppnar för tydligare kommunikation mellan olika beslutsnivåer, både uppåt och nedåt i beslutskedjan. Vi ser att det finns en kommunikationsbrist i vår region, medarbetare som upplever att de inte blir hörda, medborgare som inte vet eller förstår hur och varför beslut fattas. Vi vill att regionen ska vara öppen och tillgänglig. Våra ledamöter rapporterar regelbundet från våra möten för att beskriva tankarna bakom de frågor som beslutats men också informera kring det politiska arbetet. Öppenhet och transparens är bra för invånare, patienter och medarbetare, inte minst vad gäller arbetsmiljön. Här har BA tagit ett stort ansvar och varit pådrivande. Vi påtalar regelbundet när vi ser att det saknas information i de handlingar vi får. Vi uppmanar tjänstemännen att ge oss balanserade underlag, dvs både positiva och negativa konsekvenser, både inför beslut och vid återrapportering. Bra ledarskap kräver flera perspektiv.  

Ökad politisk insyn: Vi har varit med och ökat den politiska insynen i förslag som kommer till beslut. Vi försöker se till att politiken deltar i frågor tidigare i arbetets gång och inte bara tar ställning till färdiga förslag.   

Lönesättning: Tidigare kunde chefer uppleva en mycket begränsad möjlighet att sätta löner på sina medarbetare, HR ansågs ha för stor roll i detta. Nu har HR tagit ett steg tillbaka och gett chefer verktyg för en enklare och bättre lönesättning. Tex har de gjort en lönetrappa vilket har medfört ett ökat lönespannstänk för många personalgrupper. Målet är en ökad lönespridning. BA prioriterar att regionen ska ge ett tydligare mandat och eget utrymme för cheferna vad gäller lönesättning och löneöversyn.  

Sommarsatsningarna: Inför sommaren 2019 drev vi på ett par förändringar för att öka bemanningen under semesterperioderna. En av dessa var en ökad ersättning för de som hjälper till tillfälligt. Vi är positiva till att utveckla denna modell för att försöka hantera den återkommande utmaningen kring semesterbemanningen.   

Utvecklat månadsrapporternas mätetal: I månadsrapporterna utvärderas vår verksamhet enligt ett antal förutbestämda mål- och mätetal. Dessa anges sedan som godkända eller ej. Här har vi bland annat sänkt målet för beläggningsgraden på våra vårdavdelningar. Tidigare var godkänd beläggningsgrad 85-95% men nu är detta istället sänkt till 75-90%. Vetenskapen pekade på att en beläggningsgrad på 85% är optimalt för att kunna klara verksamheten utan risk för vårdskador vid beläggningstoppar. Vi har också tillfört mål med fokus på kontinuitet i primärvården. Här föreligger stora utmaningar för att nå målen. En ökad bemanning och minskad hyrbemanning är viktiga faktorer för att nå detta mål.   

Sjukhusledning: Vi har alltid trott att ett lokalt ledarskap är en framgångsfaktor för en väl fungerande verksamhet. Pandemin, om inte annat, har satt fingret på behovet av lokal samordning av våra tre akutsjukhus för att underlätta samarbete och beslutsfattande i samband med klinikövergripande utmaningar. Vi initierade en utredning kring lokala sjukhusledningar som i veckan utmynnade i att nämnden för folkhälsa och sjukvård godkände förslaget till lokala sjukhusledningar som vi varit med och utarbetat. Förslaget innebär att den lokala sjukhusledningen är underordnad hälso- och sjukvårdsdirektören, vilket vi har tyckt är viktigt för att ge ledningen ett reellt inflytande. Den lokala sjukhusledningen ska bestå av tre verksamhetschefer, en från varje verksamhetsområde, som utses av respektive direktör. Utöver detta ingår chefsläkare, lokal samordnare och en administrativ samordnare. Dessutom ingår chefssjuksköterska och en biträdande chefssjuksköterska, en tjänst som inte finns idag, utan som behöver tillsättas och också möjliggör att ledningen tillförs arbetstid. I den lokala sjukhusledningens uppdrag kommer bland annat följande att ingå: att identifiera och hantera sjukhusgemensamma frågor, bevaka att akutsjukhusens uppdrag kan upprätthållas, uppmärksamma kortsiktiga och långsiktiga bemanningsbehov samt bereda och sätta upp ärenden inom sitt ansvarsområde till sjukvårdens ledningsgrupp. Vi hoppas att detta ska ha en positiv inverkan på våra tre akutsjukhus. 

Vi verkar för en bättre samverkan mellan ledning och medarbetare, såväl i dialogen med de fackliga organisationerna som med medarbetare och chefer. Här har vi varit pådrivande i att få till en positiv samverkan och vi har satt igång ett arbete som ser ut att bära frukt framöver. Vi är ännu inte helt nöjda men ser att arbetet går i rätt riktning och att både fack och arbetsgivare önskar jobba för en bättre dialog. Alla har ju samma mål – nöjda medarbetare.  

Den lokala ledaren ska ha ett ökat mandat och påverkan på sin verksamhet: detta var en av våra hörnstenar i vårt valmanifest och något vi verkligen tror på och arbetar för. Vi såg hur lokala chefer inte hade mandat att styra sin enhet utan direktiv kom centralt ifrån vilket kan skapa en oattraktiv arbetsplats. Vi har sett till att få med en skrivning om vikten av det lokala ledarskapet i budgeten vilket ger en tydlig signal till verksamheten och tjänstemannaledningen att detta är något vi måste jobba på. Utöver detta har vi i budgeten lagt till en vilja att arbeta mer med tillitsstyrning. Vi har varit drivande i att få till en utredning för att finna den bästa vägen framåt men tyvärr har pandemin och en del andra orsaker fördröjt detta viktiga arbete.  

Avancerad utredning och behandling på länsdelssjukhusen: Vi var drivande i att skriva en politisk avsiktsförklaring kring att sprida den avancerade sjukvården i hela länet. Sedan många år har merparten av utvecklingen skett på Ryhov och de flesta nya medarbetare inom vården har anställts där. För att länsdelssjukhusen ska kunna, inte bara överleva, utan också blomstra, måste även dessa utvecklas och få tillgång till nya metoder och utvecklande arbetsuppgifter till medarbetarna. All verksamhet som kan finnas på fler än ett sjukhus ska också göra det.   

Decentralisering: Vi har sedan starten jobbat för att vända trenden när det gäller centralisering. Vi vet att den närvarande ledaren lättare ser de lokala behoven och sina medarbetare och har större möjlighet att parera uppkomna problem. Ett exempel på vårt arbete med detta, är att vi uppmärksammat att den starka centraliseringstrenden av HR var mindre lyckad och att HR måste ha en starkare koppling ut mot verksamheten. Central HR och kompetensförsörjningsenheten har nu fått en mer decentraliserad och lokal organisation.  

Bromsa – En inte alltför liten del av vårt uppdrag har blivit att bromsa olika saker som dyker upp och som vi ser hotar akutsjukhusens framtid eller som i övrigt negativt påverkar sjukvården. Här handlar det om att stoppa förslag innan de kommer upp till beslutsnivå, det kan vara förändringar av jourlinjer, verksamhetsinnehåll eller skrivningar om nya länsklinker innan de befintliga är ordentligt välfungerade i hela regionen. Det kan även röra politiska initiativ där vi genom vår insikt i sjukvården ser och kan påtala negativa konsekvenser för vården i allmänhet.  

Primärvården: Vi ser behovet av en stark och välfungerande primärvård. Evidensen säger att vården blir bäst med hög kontinuitet varför vi har infört ett nytt mätetal för primärvården, som nämnden följer upp, kring detta. Vi har satt upp ett nytt mål om att varje distriktsläkare ska ha 1500 patienter på sin lista, vilket är ca 15-20% lägre än tidigare. För oss är det också viktigt med personalens fortbildning varför vi avsatt resurser specifikt för detta. Vi verkar för att vårdcentralerna ska finnas nära invånarna i hela regionen och en utredning är initierad för att säkerställa detta på sikt. All denna utveckling kan inte ske utan resurstillskott. Därför har vi investerat 25 miljoner årligen 2019-2021 och höjer satsningarna till 35 miljoner 2022. Totalt blir det 110 miljoner utöver löner och generella kostnadsökningar.

Akutsjukhusutredningen: Vi såg till att det startades en utredning kring hur man på sikt ska behålla tre akutsjukhus i länet. Utredningen är nu färdig och vi lyckades få ala partier att ställa sig bakom beslutet. Beslutet tydliggör att vi fortsättningsvis ska ha tre fullvärdiga akutsjukhus och specificerar bla vilka funktioner och kompetenser som krävs för detta. Dokumentet säkerställer målbilden, våra tre akutsjukhus ska minst behålla de funktioner och kompetenser som finns i dagsläget. Att vi nu har en politisk enighet skapar trygghet och ger mycket tydliga signaler till förvaltning och direktörer. Alla beslut som nu fattas behöver göras med detta i åtanke. Mer information kring innehållet i beslutet hittar ni på vår hemsida, under nyheter.

Ansvarsfull ekonomi: Vi tycker det är viktigt att man tar långsiktigt ansvar för ekonomin i vår region. Till skillnad från flertalet regioner så har Region Jönköpings län en ekonomi i balans. Våra tillgångar och våra skulder matchar varandra väl vilket innebär att vi inte långsiktigt behöver öka skatteuttaget för täcka tidigare skulder. Under mandatperioden har vi sett behov av en fortsatt ekonomi i balans där vi inte skapar underskott som måste betalas tillbaka i framtiden. De senaste åren har resultatet blivit bättre än förväntat vilket huvudsakligen förklaras av börsuppgång och oväntade extra statsbidrag. Det överskott som har genererats stannar inom regionen och oavsett vilken skatt som tas ut framöver så ger detta en möjlighet till fler medarbetare och förbättrad löneutveckling. Överskottet möjliggör fler anställda, högre lön och bättre arbetsmiljö.

Attraktiv arbetsgivare: Genom enträget arbete har denna fråga hamnat högt upp på ledningens dagordning. I modern tid har man aldrig jobbat så intensivt för att utveckla oss som arbetsgivare som man gör nu. Regionens uttalade mål är nu att bli Sveriges bästa offentliga arbetsgivare! Vi ligger på för att konkretisera detta arbete med innehåll som hålls högt av vårdpersonal i olika yrken. Lön och förmåner är två viktiga delar men vi ser också att en god arbetsmiljö med tex intressanta och utvecklande arbetsuppgifter, delaktighet, lokala chefer med mandat, öppenhet och transparens i organisationen och lyhördhet till individen är minst lika viktigt.

Tandvården: Under mandatperioden har vi fortsatt jobba för att tandvården ska finnas i hela regionen med krav på folktandvårdskliniker i mindre orter och stöttning till denna verksamhet. Vidare är det nu påbörjat ett arbete med att erbjuda specialisttandvård i alla tre regiondelar. Vi har också gjort riktade insatser till barn i utsatta områden vars tandhälsa är sämre.

Bemanning: Ett framgångsrikt akutsjukhus behöver ha god bemanning. Sedan början av 2010-talet stagnerade och även föll antalet anställda på länsdelssjukhusen. Vi sätter detta i samband med organisatoriska förändringar som skedde kring 2014. Genom ett kontinuerligt fokus på akutsjukhusen, deras bemanning och jämlik vård i hela regionen har nu trenden vänts och detta ger en positiv känsla inför framtiden. Sedan vi startade och satte debatten utvecklas nu alla tre sjukhus i rätt riktning.