Just nu är världen, Sverige och vår egen region under hård press pga Coronapandemin. Hela våren har präglats av oro och osäkerhet såväl inför själva smittan som för dess följdeffekter. Påverkan är enorm både på samhälls- och personlig nivå. Alla drabbas på ett eller annat sätt, ingen är oberörd av krisen.

Inom vården är belastningen på en del verksamheter att likna vid katastrofscenario – varje dag. Många medarbetare jobbar nu både oftare, längre och hårdare för att hjälpa till att täcka behovet av vård och omvårdnad av de som drabbats av Covid-19. Ännu flera har fått ändra sina arbetsuppgifter, ta på sig en roll som kanske inte känns trygg, tillfälligt byta arbetsplats, och arbeta på ovana sätt. Dessutom med besked om förändringar som kommer med kort varsel, och med krav på ändringar i arbetsscheman som kullkastar planer och logistik i privatlivet och familjen.

Det kanske allra värsta är att ingen kan säga säkert hur länge det kommer att fortsätta, hur länge det dröjer innan vi ser ljuset i slutet av Coronatunneln. Egentligen kan ingen ens med säkerhet säga om vi nått kulmen, eller om vi bara är vid ”slutet av början”, i den första vågen av flera kommande.

Vi vet att detta är en enorm press för er. Partiledningen i BA består av kliniskt verksamma läkare och sjuksköterskor med representation i samtliga verksamhetsområden och alla våra tre sjukhus. Vi har därför en direkt och personlig inblick i hur det faktiskt är att arbeta under dessa nya omständigheter. Vi hör er, vi förstår er – och vi upplever samma saker som ni, när vi arbetar jämsides med er.

Tack vare er kan vi ge vård till alla de som behöver det i denna extrema situation. Tack vare er räddas liv, lindras sjukdom och ges tröst och trygghet. Utan era extra stora insatser hade vi inte kunnat reda ut den här krisen.

Men ni, då? Som nu belastas hårdare under en lång tid, som bär bördan av pandemin? Vi vet att ni är trötta och att ni måste få möjlighet till återhämtning för att orka fortsätta. Vi förstår att ni behöver tydlig information om vad som händer och vad som planeras framåt, och ni har all rätt att kräva detta.

Sanningen är förstås att ingen chefsnivå eller politiker sitter inne med svaret om vad som väntar runt hörnet. Det görs modeller och beräkningar, men de är bara uppskattningar av en oviss framtid. Det vi vet är att vi befinner oss i en situation med extrem belastning. Baserat på att flödet av Covid-19-patienter i slutenvården varit stabilt under någon vecka nu så vågar vi hoppas att kulmen är nådd. Men även om detta stämmer, så kvarstår många veckor av extra belastning och förändrade arbetssätt. Köerna till elektiva operationer, mottagningsverksamhet m.m. växer för varje vecka – även om de faktiskt inte blivit så stora som befarat (våra invånare undviker tydligt att söka vård som inte är akut). Det kommer att krävas mycket arbete innan vi är tillbaka i den stabila sjukvårdsverksamhet vi hade innan Corona.

Regionens ekonomi är förhållandevis god, och prioriteten nu är inte att hålla budget utan att klara situationen trots de merkostnader det måste innebära.

Vi fokuserar på lösningar för att all personal ska få sin semester. Kanske med viss senareläggning i vissa fall, men ändå sommarsemester. Detta ser vi som oerhört viktigt och en förutsättning för rimlig återhämtning. Vi tittar också på andra möjliga ”extra förmåner” som kan vara hälsofrämjande, såsom extra friskvårdsbidrag för träning, massage etc., och möjligheten att erbjuda kostnadsfri dryck och förtäring på arbetsplatsen.

Vi vill att ni ska känna er säkra på att vi jobbar hårt för att ta fram planer och lösningar där ni, er hälsa och arbetsmiljö, har högsta prioritet. Vi vet att ni måste få återhämtning och vila för att orka fortsätta, och vi vet att om ni inte orkar – så har vi ingen verksamhet över huvud taget. Att kunna ge våra invånare god vård är helt beroende av välmående personal.

Vi kämpar för att regionen verkligen ska vara en attraktiv arbetsgivare och ta hand om sin personal på ett klokt och hållbart sätt. Nu under pågående kris – liksom i framtiden, när Coronapandemin till slut har förpassats till historien.

Tillsammans når vi dit!

Magnus Bodenäs (BA)
Malin Ramlöv (BA)